Vi skrattade inte. Tillsammans.
Jag minns inte när vi skrattade tillsammans senast. Men vi har aldrig skrattat tillsammans. Vi var för tråkiga för det. Det var nog därför det blev som det blev, vi skrattade inte tillsammans.
Vi var för dåliga – vi skrattade för fan inte ens tillsammans. Vad fan gjorde vi?
I n g e n t i n g .
Så ovärt. Värdelöst. Tråkigt. Dumt. Egoistiskt. Allvarligt.
Vi log inte mot varandra. Inte för att jag inte vågade visa min glugg jag har mellan tänderna utan för att jag inte hade något att le emot. Du log inte. Och vi skrattade aldrig tillsammans.
Vi var två tråkiga ungdomar, utan fantasi och utan humor. Utan skratt. Fatta vad folk måste ha tyckt, inte för att vi brukade bry oss, men om man tänker efter.
Vi var tråkiga och vi skrattade aldrig tillsammans. Vi hade ingen framtid och vi hade nog dött om bara några månader fall vi hade fortsatt som vi gjorde.
Skrattar du något nu för tiden, jag menar, nu när du inte är med mig?
Jag skrattar varje dag.
DU/SÅLDE/VÅRA/HJÄRTAN/DIN/JÄVEL
Och jag bryr mig knappt.
varför/nöjer/du/dig/inte/med/det/du/har/?
UTAN
dig.
MEN FAN VAD ALLT HADE VARIT SÅ JÄLVA MYCKET BÄTTRE
med dig.
SKALDJURSPASTA
För att det ändå inte bara var mitt fel som vi trodde.
Det var ju lika mycket ditt. Men det förstod vi inte förens det var för sent.
Och ändå höll vi på som om vi trodde att allt skulle bli bra igen, men det blev det inte.
För vi visste ju trotsallt inte att
det var bådas fel.
Ps. YES!!!! Ny säsong av Vad blir det för mat!!!!!!!!!!! På söndag. WOHOOO
HÅLLKÄFTEN OCH KYSS MIG
men du kysste mig iallafall
Typ som att du trodde att du kunde göra vad som helst.
Men jag skrek ju att du skulle släppa mig
Fast det var ju som vanligt. du hörde mig inte
för jag skrek inte så högt som jag borde ha gjort
SLÄPP MIG!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
HÅLLKÄFTEN
OCH KYSS MIG
DETFINNSINGETSLUT
F
A
N
Jag förstår inte att jag alltid
gör
så fel.
När jag vet att jag egentligen kan göra allt rätt.
För att känslor
är
ju något du
inte
förstår
dig på..
HOWDOILIVE
Så som jag tänker nu, har jag inte tänkt på ungefär ett år. Men för ett år sen skulle jag inte ha hittat någon lösning. Men det gör jag nu. Och jag är väl rätt så bra i alla fall. Och jag känner verkligen att jag inte behöver dig och det är det som är skillnaden
På
Nu
Och
Då.
Men fasen, vad jag hade saknat dig. Men jag vill ju inte säga det till dig.
För jag vet ju att innerst inne ljuger jag. Bara för att jag verkligen
inte vill
säga sanningen till mig själv.
Men FAN vad jag är bra!
Fast.
Jag vill nog inte.
Leva.
Med dig. Längre
För att jag.
ÄR SÅ BRA
WHEN/LOVE/TAKES/OVER
PS jag har världens bästa engelska lärare! FAN vad jag gillar henne ♥ DS
